Harri Kauppinen
Helvetin Laulut

Sånger från helvetet är vad Harri Kauppinen har att erbjuda när han sätter samman sitt debutalbum. Och det är inte vilket album som helst, den gode Harri väljer det finska språket som berättarspråk – ett språk som kanske inte är speciellt välkänt för sin lyriska kvalité om man säger så. Men det hindrar inte den gode Harri från att bjuda både på meningslösa ord och marmorstatyer för att nämna ett par saker.

Det handlar om lite lugnare musik med inslag av gotisk metall, Harri har en klassiskt gotisk stämma och han sjunger bra på sitt hemspråk. Hans stämma berättar fram låtarna på ett nästan poetiskt sätt och på Harri Kauppinens debutalbum kan man inte invända mot finskans lyriska kvalitéer. Ganska mörkt, omslaget ger en ganska god indikation på vilken färg musiken faktiskt har under de elva spår och 40 minuter den pågår. Tempot är oftast lågt och det passar väldigt bra i detta fall, och även om det inte är så varierat i tempo blir ändå låtmaterialet ganska varierat och intressant.

Jag gillar inslaget med skrivmaskinen genom de talade partierna, och jag gillar låtarna som håller riktigt god kvalité genom hela albumet. Riktigt bra måste jag tillstå, inte många kommer att förstå vad som sjungs men det har Harri och hans manskap förutsett så du får en engelsk översättning av låtarna för att även kunna förstå dem om du så önskar. Kanske inte lyriskt sådär våldsamt spännande egentligen men hur ofta är rockmusik det? Det är ändå kul att kunna läsa att man förstått vad han sjunger ganska väl trots allt.

Det finns som jag redan noterat flera schyssta låtar på detta album och det är kanske ingen som riktigt sticker ut men jag tycker nog att Maa Pala (marken brinner) och Ikoni (ikon) är de två vassaste på ett album med vassa låtar rakt igenom. Det är dessutom ett album jag varmt kan rekommendera, jag tycker att det är riktigt bra.

HHHHHHH